söndag 9 mars 2014

Reflektioner från gårdagen

Scums, j***a Scums


United verkar ha varenda domare i PL lindad runt sitt lillfinger. Hur John Moss inte får Van Persies kapning av West Bromwich Reid till ett andra gult kort och utvisning kan ingen som inte håller på Scums förstå. Lite extra typiskt då Van Persie hade varit avstängd mot LFC nästa vecka om han blivit utvisad i den situationen. United kunde till slut vinna med 3-0 och deras naggade självförtroende fick säkert en rejäl boost av segern. Man kan ju bara undra hur det gått om Van Persie hade blivit utvisad vid ställningen 0-1 istället.


Chelsea sågade av Tottenham

Jag kollade in kvällsmatchen mellan Chelsea-Tottenham igår. En viktig match för toppstriden och lite kul att kolla in lagen lite närmare då vi har båda kvar att möta hemma i vår.
Efter en ganska händelsefattig första halvlek, gled Chelsea i andra halvlek ifrån till en storseger hemma mot Tottenham. Det varLiverpool länkade Verthongen som bröt dödläget för Chelsea, när han bjöd Etó på en indianare av högsta märke till 1-0. Efter att sen Kaboul visats ut, för att ha fällt Etó i ett friläge och Hazard dunkat in 2-0 på straffen som följde var Tottenham ett slaget lag.  De fick åka hem med svansen mellan benen efter hela 4-0 i baken. 
Tottenham spelade återigen väldigt mediokert. De har visat hela året att när de möter lite bättre lag, så har de fasligt svårt att komma till riktigt bra lägen. Det finns liksom ingen som hotar med varken djupledslöpningar eller kan bryta igenom på egenhand. Verthongen gjorde en vass utflykt från vänsterbacken som renderade i ett skapligt avslutsläge, i övrigt skapade de inte mycket. Som jag ser det kan Liverpool välja mellan att antingen spela med hög press som vi använde när vi krossade dem med 0-5 senast, eller att spela med en lägre utgångsposition och låta dem få trilla boll som vi framgångsrikt använde mot Everton och sen kontra sönder dem. Vi kommer ha en god chans att ge dem pisk vad vi än väljer för taktik.
Chelsea däremot kommer bli en mycket tuffare nöt att knäcka. Säga vad man vill om Mourinho, men bygga upp försvarsstarka lag det kan han. De är oerhört positionssäkra och med Cahill och Terry som mittbackslås har de hittat helt rätt. I de senaste 11 matcherna de spelat tillsammans har de hållit nollan i 7 och bara släppt in 3 mål. Chelsea spelar med en låg försvarslinje, de är noga med att hålla ihop laget och stjärnor som Hazard slarvar inte en tum i hemjobbet. Mot LFC på Anfield ser jag framför mig ett lag som kommer att spela väldigt tillbaka draget och enbart satsa på snabba omställningar. Det lär nog bli en lite försiktig match, jag tror inte B.R går i samma fälla som Pellegrini gjorde när City fick stryk hemma i ligan. B.R kommer säkert hålla tillbaka ytterbackarna och sätta någon bredvid Gerrard för att säkra upp i defensiven.

Resultatet innebär att vi kan, i på förhand överkomliga mötet hemma mot Sunderland, haka av Tottenham med 9 poäng i toppfyra striden. Däremot innebär segern för Chelsea att de blir svåra att komma i kapp. De har ett ganska lätt spelschema kvar, så vi behöver nog ta 3 poäng mot United borta nästa helg för att fortfarande ha lite häng på dem. Men tittar man på Chelseas och våra förutsättningar så känns det nästan orimligt att vi ska kunna hota dem över en hel säsong. När de igår kan ha både Willian och Salah, som båda två var stora LFC transfermål, på bänken i en viktig match säger det väl allt om vilken skillnad det är på våra trupper. På bänken igår hade de också Oscar och Demba Ba(två målsskytt som inhoppare igår). Vår bänk senast offensivt bestod av Aspas, Moses och Teixeira, en viss skillnad. Moses som får ses som vårt första offensiva alternativ utanför startelvan är ju t.ex. ett lån från Chelsea där han inte dög...

Inga kommentarer: