torsdag 27 februari 2014

LFC U21-Wolves U21

Har ägnat kvällen åt att spana in U21-lagets hemmamatch mot Wolverhamptons dito på Anfield. Det kändes nästan lite spöklikt att kolla på den här matchen med nästan tomma läktare, när man är van vid den oerhört mäktiga stämningen annars på Anfield.

Liverpool dominerade spelet ganska stort i första halvlek, tyvärr blev det allt som oftast för många touch på bollen i anfallen. Vilket gjorde att Wolves inte hade några så större svårigheter att stänga till butiken där bak. Fram till 1-0 målet i slutet av halvleken då de inte Wolves inte kunde stå i mot de röda. Man kunde tydligt höra Ingletorpe ropa från sidlinjen att han ville se ett snabbare anfallsspel. Något Liverpool ungdomarna annamade med ett snabbt kombinationsspel på mitten som ledde fram till 1-0. Jack Dunn avslutade anfallet med ett riktigt snyggt långskott i ena hörnet.
I början på andra halvlek fortsatte Liverpool med ett mycket mer direkt anfallsspel. Något som inte Wolves killarna alls var beredda på. 9 minuter in på andra halvlek var ställningen nämligen 4-0. Först ett självmål till 2-0, på Dunns stenhårt slagna inlägg nära mål. 3-0 nickade 19 årige Scousern Jordan Lussey, mycket snyggt in efter en stark löpning in i boxen. Villyan Bijevs perfekta inlägg till Lussey bör också nämnas.. 4-0 gjorde matchens lirare i mina ögon Jordon Rossiter.
Nyss fyllda 17 år äger Rossiter redan mittfältet på ett sätt som påminner om Captain Fantastic. Han spelar väldigt vårdat, enkla passningar när det behövs, men också mer hotande bollar när det är läge för det. Han tar också de där offensiva löpningarna in i boxen, som en ung Stevie G brukade göra i anfall efter anfall. På en av dessa offensiva raider så skickade han också in 4-0 målet i 54 minuten, med ett behärskat skott strax utanför straffområdet. Kan bli något riktigt stort den grabben!

Efter målexplosionen i början på andra halvlek, mattades tempot och intensiteten av rejält i matchen. Lfc ungdomarna, bevakade bara sin ledning och Wolves hade inte kraften eller kvaliteten att hota dem.
Jerome Sinclair och Jack Dunn hade dock varsin chans på stopptid. Inhopparen Sinclair var nära att nicka in 5-0 men brände ett fint inlägg. Jack Dunn skickade iväg en vänsterslägga strax utanför mål i 93 minuten.

Förutom Rossiter vill jag lyfta fram Jack Dunn, Jordon Lussey och Cameron Brannagan. 19 år fyllda Dunn, visade klass vid ett par tillfällen med 1-0 målet som kakan i russinet. Men även det stenhårda inlägget till 2-0 och ett par till vassa aktioner visar att han har förmågan att göra den där extra skillnaden som gör att man vinner en match.
Jordon Lussey gjorde ett riktigt snyggt mål och stod även för förarbetet till 2-0 målet. Många LFC fans längtar efter att någon lokal kille ska slå sig in i a-laget. På sikt kanske Lussey kan vara den scousern, han visade i vartfall i kväll att han har potential att bli riktigt bra.
17 årige Cameron Brannagan visade också klass i sin roll strax bakom anfallet. Fin teknik, bra blick och sköna framspelningar. Han mattades dock av en del på slutet, men som 17 åring är det inte så konstigt om det fortfarande fattas lite fysik.

Svenske Kristofer Peterson har härlig teknik, han flyter fram med bollen. Några gånger kom han förbi sin gubbe på kanten, men tyvärr blir det lite för mycket av det goda ibland. Han behöver lära sig värdera lägena bättre, för när han ska dribbla och när han ska passa bollen.

onsdag 26 februari 2014

Framtidens stjärnor del 6: Jordon Ibe

I sjätte delen i serien om LFC:s framtida stjärnor tänkte jag berätta lite om den unge väldigt lovande ytterforwarden Jordon Ibe
Jordon Ibe
Född: 1995-12-08
Längd:175cm
Position: Forward/Ytter
Främsta fot: Två fotad
Moderklubb: Charlton Athletic


Jordon Ibe kom till Liverpool i slutet av 2011 från Wycombes ungdomsakademi. Liverpool fick upp ögonen för 15 årige Ibe när han först under sommaren 2011 imponerade i Wycombes reservlag. Under hösten tog intresset fart än mer efter Ibes debut för Wycombes A-lag i ligacupen i augusti. Två månader senare fick han efter 6 inhopp chansen från start. Han tackade för förtroendet gjorde genom att göra sitt första tävlingsmål som seniorspelare i League One, efter en suverän löpning och avslut i  2-1 förlusten mot Sheffield Wednesday.
Wycombe managern Gary Waddock beskrev Ibe:s mål såhär:
"If it was a senior player, you would be saying what a fantastic goal. He is 15 and to do that your debut tells you the quality the lad has got."

Talangfulle Ibe som kan spela både anfallare och ytter började LFC karriären i U18 truppen. Där gjorde han något av en raketkarriär. Han imponerade så mycket under våren 2012 att Brendan Rodgers tog med honom till A-lagets sommarturné till Nord Amerika.
Säsongen 12/13 fick sen Ibe, efter att ha glänst i en rad matcher i FA Youth Cup, göra seniordebut i sista seriematchen mot Qeens Park Rangers. I matchen imponerade han med sin fart och energi. Han bidrog också med en assist till det avgörande målet.

Ibe fick följa med även på sommarturnén 12/13 och fortsatte visa framfötterna med sitt orädda och direkta spel. Under säsongen har han fått plats i truppen från och till. Det har blivit ett par inhopp men det riktiga genombrottet har låtit vänta på sig.

I september gjorde Ibe debut i Englands U19 landslag mot Estland. En succé debut, Ibe gjorde 2-0 målet i matchen som England vann med 6-1.

Förra veckan blev det klart att Ibe lånas ut till Championship laget Birmingham resten av säsongen. Det räckte med en träning på fredagen, för att Birminghams managern Lee Clark skulle ta ut honom till truppen mot Blackpool. Ett beslut han inte skulle ångra. Ibe fick hoppa in i 70:e minuten vid lika läge i matchenoch bara tre minuter senare sprintade han ifrån sin bevakning, vilket tvingade Blackpools Jack Robinson att riva ner honom strax utanför straffområdet. Robinson som också är utlånad från Liverpool fick rött kort och med 10 man så kunde Blackpool inte stå  i mot Birmingham, som vann med 3-1.
Lee Clark efter matchen:
"I am so excited by Jordan and what he now gives us"
"We saw glimpses of his skill in his first training session with us and he showed a bit more in the game. He seems so confident in his own ability. He has great power and pace. He is a real asset."

Vi får hoppas att Jordon Ibes äventyr i Birmingham fortsätter lika bra som det börjat. Den nu 18 årige Ibe som har många likheter med Raheem Sterling kan mycket väl vara en blivande stjärna i LFC. Han har definitivt farten och kraften för att klara sig på högsta nivå.

Jordon Ibes skills och mål i LFC
Tidigare delar i serien Framtidens Stjärnor:
Harry Wilson
Sergi Canos
Samed Yesil
Brad Smith
Jao Carlos Teixeira

tisdag 25 februari 2014

Självförtroendets hjälpa eller stjälpa

Jag har alltid varit fascinerad över hur stor påverkan det psykologiska har på en idrottsprestation. Otaliga är de gånger jag sett en matchbild svänga helt efter ett mål i en fotbollsmatch. Lika ofta har man sett lag helt underlägsna på papperet slå en motståndare på vilja och motivation. 
Jag har valt det här ämnet idag för att jag på senaste tiden tänkt mycket på hur Lfc:s prestationer påverkats av den psykologiska faktorn.
I matcher som derbyt hemma mot Everton har vi fått se enorma prestationer, där hela laget spelat oerhört fokuserat. I andra matcher som veckan före mot Villa hemma och veckan efter borta mot WBA har vi fått se mycket sämre prestationer. Min åsikt är att det mycket handlat om sämre mental inställning. Inför ett jätteviktigt derby mot rivalen som också är en av huvudkonkurrenterna i ligan är det inte svårt att hitta100% fokus och hålla den i 90 minuter. I en bortamatch mot WBA en vecka senare, ett på papperet mycket sämre lag, så kan det vara svårare. Självförtroendet efter en toppmatch som mot Everton eller Arsenal, riskerar att vara för stort. I PL är alla lag så pass bra att bara en liten underskattning av motståndet straffar sig. Dribbla en spelare för mycket, eller bara vara en aning nonchalant när man slår en passning, eller att hålla i bollen en aning för länge är exempel på hur underskattning kan ta sig uttryck i en fotbollsmatch. Alla där här exemplena fick vi se prov på i matchen mot WBA. Vi lyckades då trots alla träbens självmål, få med oss en poäng. Att vi reste oss och lyckades kvittera berodde i och för sig säkert också på att vi hade självförtroendet och vetskapen om att vi är väldigt starka offensivt.
I hemmamatchen mot Swansea kunde man tydligt se samma mönster som mot WBA. Vi tog en väldigt tidig ledning och det såg ut som att laget slappnade av lite för mycket. Alla exempel som jag tog upp ovan dök upp igen. Vi fick även se forwards som inte gjorde sitt jobb fullt ut i press spelet. Vi fick se mittfältare som klev framåt och försökte pressa Swansea spelare utan understöd trots att Swansea hade full kontroll på bollen. En väldigt stor kontrast mot matcherna mot Everton och Arsenal, där vi höll i hop laget och inte förivrade oss i press spelet. Vi inväntade våra lägen att pressa och gjorde det då med hela laget.
Jag fick känslan av att killarna tänkte något i stil med"Skönt med 1-0 tidigt, nu vinner vi det här lätt", med minnen från hur vi tidigare krossat bl.a. Everton och Arsenal på Anfield. 
Vips så var den så sköna 2-0 ledningen borta och Swansea hade kvitterat. Återigen reste vi oss dock två gånger om och bärgade en 4-3 seger, vilket likt kvitteringen mot WBA och vinstmålet på stopptid mot Fulham såklart också hade med självförtroendet att göra.
Det jag försöker säga är att Självförtroende både kan hjälpa och stjälpa ett lag. Det måste finnas en tro och trygghet i det man gör, det är då man når resultat. Under Alex Ferguson eran i Man United var de mästare på att avgöra matcher på slutet, de hade en tro och trygghet i att det här fixar vi. Men självförtroendet får inte bli så stort att det påverkar omdömet på planen. Vi måste fortfarande ha kvar en hundraprocentig respekt för motståndet och kunna hålla fullt fokus på uppgiften.

Höj målsättningen

Jag inbillar mig att det faktiskt skulle kunna hjälpa laget att höja målsättningen. Ta sikte på att vinna ligan istället för att jaga en fjärdeplats. Då vi är fyra poäng bakom serieledarna och har två lag till framför oss i tabellen så kommer det säkert att krävas nästan fullt hus i kvarvarande matcher. Det kommer alltså att krävas något alldeles extra i prestationsväg, jag tror den utmaningen skulle vara mer positiv än negativ. Sätt upp en lista med alla kvarvarande matcher ,grönmarkera dem en efter en när vi vunnit(jag vill gärna inbilla mig att det bara blir grönmarkeringar...), för att alla ska se att varje match bara är ett delmål på vägen.
Så länge tendensen till övermod fortsätter i laget skulle jag också vilja att vi tidigt inför varje match går väldigt noggrant går igenom motståndarnas styrkor. Höj vakenheten inför match, visa på att de är en motståndare vi måste ta på fullaste allvar. Det är också viktigt att markera för laget och truppen ordentligt när någon tappar i fokus. Byt ut spelaren direkt. Jag tänker på Coutinho nu senast. Han kunde absolut ha bytts ut redan i paus mot Swansea senast. Han var ju det tydligaste exemplet på en spelare som inte vara 100 % fokuserad på planen. Åtminstone kunde de ha plockat av honom när Allen byttes in.

Samtidigt som jag är lite brydd över vår tendens att tappa respekten för motståndet, är jag väldigt nöjd över att vi sista kvarten lyckas fixa vända på steken och få med oss de tre poängen. Självförtroendet och tryggheten i att vi är starka offensivt och kan göra fyra mål framåt om det krävs är ju väldigt viktig att behålla. Det är alltså en väldigt hårfin balansgång att gå...

måndag 24 februari 2014

Fler reflektioner så här dagen efter

Så här dagen efter, är det mycket glädje i mitt sinne. Kolla bara på hur tabellen ser ut:



6 poäng ner till Tottenham, 11 p till Man U och Everton. Räknar man även med målskillnaden så är det 7 respektive 12 poäng. Vi har också bara fyra poäng upp till Chelsea i toppen av ligan.
Jämför man med hur det såg ut för ett år sedan får man nästan nypa sig i armen... för det är otroligt stor skillnad.



Det är ljusa tider för oss Liverpool supportrar...
Vi har gjort 21 mål mer i år, vunnit 7 matcher mer och förbättrat målskillnaden med 20 mål jämfört med hur det såg ut för ett år sedan.
I går var jag mycket kritisk till vårt försvarsspel. Vi släpper till alldeles för mycket för att man ska vara nöjd. Om man tittar på antalet insläppta mål förra året och i år så är det ingen direkt skillnad. Vi är alltså inte mycket sämre på den punkten jämfört med förra året. Men vår defensiv var ju inte särskilt bra förra året heller...
Jag vill inte låta negativ när jag säger att vi har problem med försvarsspelet. Ingen Liverpool supporter kan vara kritisk efter den magnifika förbättring laget genomgått senaste året. För B.R och company så gäller det ju dock att hela tiden sträva efter att fortsätta utvecklas. Defensiven är det utvecklingsområde som framförallt kvarstår. Statistiken ovan visar att vi utvecklat offensiven oerhört, men inte tagit några större kliv i defensiven så det är helt klart något vi bör titta på framöver. Jag återkommer med en analys på vad vi främst behöver utveckla.

Trendbrott månne? 

Jag gläds annars åt att vi för andra ligamatchen i rad lyckas krångla med oss tre poäng trots att vi en bit in i andra halvlek i båda matcherna legat lite pyrt till. Mot Fulham låg vi under en bit in i andra halvlek och mot Swansea tappade vi ledningen två gånger om. Trots det så reder vi ut stormen och bärgar tre poäng i båda matcherna. För mig känns det här som ett litet trendbrott. Det har senaste åren ofta varit tvärtom, vi har tagit ledningen och sen tappat den mot slutet. Nu har vi nått den nivån i självförtroendet att vi inte grips av panik utan mal på i fast övertygelse om att vi kommer fixa biffen med vår oerhört starka offensiv. Nu ska man inte dra för stora växlar på bara två matcher, men jag tycker sättet vi vinner matcherna på påminner lite om det som Manchester United var så bra på under Sir Alex ledning i många herrans år. De lyckades allt som oftast krångla sig ur knipan sista kvarten med ett avgörande mål. Hoppas de här två senaste vinsterna är ett trendbrott och att vi kan surfa vidare på den här vågen(vägen).


Joe Allen


Jag gladde också väldigt mycket åt Joe Allens inhopp igår. Han gjorde ett nästan felfritt inhopp och bidrog med ett riktigt bra press spel och fördelade bollen väldigt klokt. Kolla in klippet nedan med allt han var inblandad i under matchen:

Jag har tidigare hävdat att i Joe Allen har vi ett stort sparkapital. Det här inhoppet gör mig än mer övertygad om att Allen kan tillföra laget mycket, om han bara kan hålla sig hel och frisk framöver. Coutinho har blandat och gett en hel del på slutet och igår var han riktigt blek. I Allen har vi ett mycket stabilare alternativ, som kan hjälpa till att täta mittfältet. Visst, han kanske inte är lika spektakulär som Coutinho, men oj vad han skullle hjälpa Gerrard och Henderson att få kontroll på mittfältet. Coutinho har visat att han också kan göra ett väldigt bra jobb defensivt, men han har som sagt sett lite lite sliten ut senaste matcherna. Jag tror att han helt enkelt inte har den fysiska hårdheten i kroppen än. Han får gå lite för mycket på max, när han ska så stort ansvar även i hemjobbet. Därför känns det ytterst skönt att se att Allen är på väg tillbaka i toppform. I de kvarvarande matcher där vi möter starka mittfält som Chelsea, Manchester City, Tottenham och Southampton kan han bli oerhört viktig.







söndag 23 februari 2014

Matchanalys LFC-Swansea 4-3

Puh... Jag vet inte om mitt hjärta orkar med en hel säsong om det ska fortsätta så här. Vilken match. Ena stunden så satt man lyrisk efter ett drömmål, i nästa så svor man när Swansea tilläts göra mål efter uselt försvarsspel. Som tur är så verkar vårt anfall vara så fantastiskt bra att inte ens drullarna där bak kan ställa till det så mycket att vi tappar poäng. För andra ligamatchen i rad reder vi ut stormen och tar alla tre poängen. Å det är ju det som allt handlar om, att stå där med tre poäng när slutsignalen ljuder.

Fem av de sju målen i den här sanslösa matchen fick vi se i första halvlek. I förra inlägget gick jag igenom det mesta kring dem: Halvtidsanalys
I andra halvlek fick vi först se en kvittering av Swansea på straff i 47:e minuten. Skrtel brottade ner Bony på ett inlägg från kanten och domaren som stod perfekt placerad blåste straff. Det är ju svårt att veta hur mycket Bony överdrev situationen, men helt klart drog Skrtel i honom. Även som partisk i målet måste man erkänna att Skrtel tjänat ihop till en straff mot sig. Flera gånger tidigare under säsongen har han klarat sig undan straff, trots att han tydligt dragit ner sin motståndare på liknande sätt.

Rodgers bytte in Allen när halvtimmen återstod av matchen. Ett klokt byte då Allen bidrog med bra press spel och höll i bollen bra.
Henderson avgjorde sen matchen på en retur på Suarez skott i 74:e minuten. Det kan tyckas var ett slumpmål, men att Hendo tar de här löpningarna ända in i boxen och fullföljer hela vägen in mot mål är oerhört viktigt.
Även om Swansea inte var ofarliga efter 4-3 målet håller vi sen relativt säkert undan sista kvarten.

Några tankar och analyser från matchen:


Min farhåga på förhand om att vi skulle få problem med inläggssituationer mot Swansea visade sig tyvärr väl befogat. Både 2-2 och 3-3 kom till på sådana situationer. Båda gångerna var det Bony vi inte lyckades hålla koll på. Agger och company hade tydligen inte gjort läxan för så fritt som Wilfried Bony fick husera, gång på gång i straffområdet, är ytterst beklämmande när han är deras överlägset farligaste spelare offensivt.
Jag tycker framförallt Agger får ta på sig 2-2 målet. Vi kikar på målet bild för bild.

När inläggsfrisparken slås så ligger Johnson längst bort i bild närmast Bony. Han har dock en spelare till att hålla koll på.


Bollen har precis slagits. Bony tar en löpning mot första stolpen. Johnson väljer att stanna kvar för att markera Swanseas spelare längst bort i bild. Agger kollar bara på bollen och struntar helt i Bony.

Bollen är på väg in i straffområdet och fortfarande ingen som går mot Bony. Skrtel och Johnson följer sina killar men Agger faller hemåt utan markering. Han har ingen att markera och om hans uppgift bara är att gå på bollen så springer han ju åt fel håll.

När Bony nickar bollen så får han göra det helt ostört. Agger är ca 3 meter i från bollen utan att markera någon spelare. Det är ju bara uselt...
Jag tror jag blir gråhårig på karln. Hur kan man vara så bra på huvudspelet offensivt och sen så usel på det i försvarsspelet? För mig är måttet rågat. Sälj honom till sommaren!! Tyvärr lär vi inte få i närheten av några 25 miljoner pund det ryktas om att Man City ville köpa honom för två somrar sen, så som han klantat sig gång på gång sen dess. Det spelar ingen roll, han ska bort!

Henderson

Vilken hjälte han är Jordan Henderson. Han springer och kämpar kopiöst i match efter match. Idag inte bara sprang han utan han glänste även med fin teknik och två härliga mål. Första målet värmde oerhört att se. Han fick en bra boll precis utanför straffområdet som han väldigt behärskat skruvade in i bortre krysset. Jag och många med mig har ju pekat på avslutningsförmågan, som Jordans stora utvecklingsområde. I dag visade han med eftertryck att han har det i sig. Något också Rodgers framhöll efter matchen:
"Jordan visade goda ledaregenskaper idag. Ni kunde se hur han driver på laget. Hans första mål var suveränt. Vi har pratat med honom att han behöver komma fram till mer avslut, för på träningarna är han en enastående avslutare. Han tränar på det hela tiden."
Jag får en känsla av att båda de här målen idag kommer betyda mycket för Jordans självförtroende i avslutningslägen. Det handlar så mycket om psykologi, när en chans uppstår. 


Gerrard

Något jag tänkte lite extra på var vilka fördelar och nackdelar vi får med Gerrard som ankare. I uppspelen får vi en extra dimension med honom längst bak. Även när han setts under press, så kan han med sitt lugn och fina teknik spela sig ur situationerna på ett bra sätt. Om man jämför med Lucas och många andra lags defensiva mittfältare som allt som oftast inte gör annat än att spela enkla sidledspassningar, så får vi den kanske allra bästa uppspelsfoten i hela PL. Det gör att vårt redan fantastiska kontringsspel får en extra dimension. Med Gerrards unika förmåga att slå långbollar på läppen, kan vi spela ännu mer direkt på djupet. 
Det vi framförallt tappar jämfört med en Lucas i toppform är förmågan att täcka av stora ytor. I dag blottades den problematiken rejält. När våra forwards i framförallt första halvlek hamnade lite för högt upp i banan och inte hjälpte till i första pressen, ledde det till att Coutinho och Henderson själva fick sätta press på bollhållaren i mitten av planen. Swansea lyckades ofta spela sig förbi den pressen då ytorna var för stora för nämnda duo att stänga av. Bakom dem, lämnades Gerrard då ofta ensam att täcka av ytan framför backlinjen. En riktigt snabb och rutinerad defensiv mittfältare, kan klara den uppgiften, genom att läsa spelet och snabbt jobba sig in i press på bollhållaren. Gerrard är inte snabb och inte riktigt van än, så han hamnade allt som oftast för långt ifrån sina motståndare. 2-1 reduceringen är ett bra exempel på de ytor som uppstår framför backlinjen.



Upprinnelsen till målet börjar efter en utspark från Vorm i Swansea målet. Andra bollen hamnar hos Dyer. Gerrard är inte tillräckligt snabb in i press och Dyer lyfter bollen över honom och går förbi enkelt.

Efter ett väggspel på kanten vandrar Dyer in från kanten. Gerrard kommer inte in i press här heller, utan Dyer kan vandra ostört in. Han spelar Shelvey som har stora ytor på andra sidan. Anfallet avslutas sen av Shelvey som skjuter bollen ribba in bakom en chanslös Mignolet.
Den här sekvensen visar Gerrards brister i press spelet. När han inte hinner in i press är det avgörande att han får hjälp hemåt. Henderson måste ligga bredvid honom i mitten av straffområdes cirkeln. 
Positionsspelet är något vi inte har råd att slarva med, i alla fall mot bättre motstånd. 
Det var tydligt att när vi tog ledningen i första halvlek så blev vi lite för självsäkra. Forwards gjorde inte sitt jobb i första läget. Hendo och framförallt Coutinho blev övermodiga och försökte erövra boll för högt upp även när Swansea hade kontroll på bollen. Å resultatet blev att Gerrard lämnades själv med Shelvey och company, gång på gång.

Försvarsspelet behöver som synes bli bättre på flera punkter.

Historiska anfallare och ryck i CL-kampen

Vi vann dock matchen och jag ska inte stirra mig blind på alla försvarsmisstag. Sturridge är nu historisk efter att ha gjort mål i 8 raka PL matcher. SaS har gjort 41 mål tillsammans, vilket också det är rekord av en forwardsduo i PL. Totalt har vi gjort 70 mål i ligan, flest av alla lag.
I går torskade Everton och idag även Tottenham, så nu är gapet till 5:e plats plötsligt 6 poäng! Det är med dessa sköna tankar jag går och lägger mig med ännu ett nöjdflin =)

Halvtidsanalys LFC-Swansea

Återigen en helt galen matchinledning. 1-0 i andra minuten, 3-2 efter 36 minuter. Knappt man hinner med att ta in allt. Gör ett försök...

Liverpool fick alltså en drömstart när Sterling först med en tuff brytning återvinner bollen på mittplan. Han sätter högsta fart framåt och smeker fram en perfekt avvägd yttersida till Sturridge som fri med målvakten rundar denne och enkelt kan placera bollen i öppet mål.

Direkt efter den drömstarten verkade LFC trott att matchen var klar. Ingen press, nonchalanta i passningar och dribblingar. Swansea och framförallt Shelvey fick jätteytor på mitten. De skapade en tre, fyra riktigt heta chanser innan Henderson smekte in en fantastisk bredsida i krysset till 2-0.
Men innan någon ens hann tänka nu har vi en mer säker ledning hade Swansea utjämnat till 2-2.
1-2 reduceringen ett väldigt snyggt skott av Shelvey, ribba in. Inte mycket att säga om utom det faktum att det uppstår alldeles för stora ytor framför backlinjen. Gerrard är inte killen som täcker så stora ytor själv, Hendo måste sjunka lägre för att hjälpa honom täcka ytan i mitten.
2-2 målet är återigen ett försvarsmisstag på en fast situation. Johnson och Agger tappar bort Bony helt och hållet på inläggsfrisparken. Bedrövligt när det knappast bara är jag som visat på hur farlig Wilfried Bony är på huvudet.

Matchen vänder dock igen när Suarez (vår älskade Suarez) prickar pannan på Sturridge med ett inspel och vi har 3-2.

Noterbart: Sturridge och Suarez har nu gjort 41 mål tillsammans i ligan. Bästa anfallsparet i PL:s historia. Å då återstår det ännu 11 och en halv match =)


Matchen känns dock långtifrån i hamn. Rodgers måste agera för att få mer kontroll på matchen.

1) Se till att forwards faller hem lite när vi tappar boll. Ytterforwards bör också krypa in lite mot mitten så att Coutinho och Henderson kan falla hem lite. I första halvlek har de hamnat lite för högt upp och det har Swansea utnyttjat väldigt bra. En enkel passning förbi C och H, för att sen ha väldigt stora ytor, som en lite långsam Gerrard inte alls kan täcka.

2) Byt ut Coutinho och sätt in Allen.
Käre Coutinho har inte alls kommit rätt i matchen. Han kommer inte in i press och han slår bort alldeles för många passningar som skapat flera farliga kontringar. Allen bredvid Gerrard och Hendo framför känns som mycket bättre förutsättningar för att hålla tätt i andra halvlek och säkra segern.


Game Day LFC-Swansea

Vaknar upp med en lite orolig känsla i magen. Viktig match återigen. Då tänker jag inte på OS-finalen i hockey utan på Liverpools hemmamatch mot Swansea. Förr hade en OS final i hockey med Sverige på isen varit årets största höjdpunkt, men "The Reds" har för varje år som gått trollbundit mig allt mer. Nu prioriterar jag inte OS finalen före en vanlig hemmamatch mot Swansea. I år känns allting också lite mer spännande kring Liverpool FC. Laget har stått för ett antal fantastiska prestationer. 5-0 borta mot Tottenham, 4-0 mot Everton och 5-1 mot Arsenal, är matcher jag aldrig kommer att glömma. Vår offensiv är fartfylld och fantasifull. Längst fram har vi Sturridge och Suarez som öser in mål på ett sätt PL aldrig varit med om förut. Det är med spänning och förväntning(inte dröm) om att få se något fantastiskt man bänkar sig framför tv:n.
Framförallt är vi fortfarande med i racet om en topp plats i ligan. Senaste åren så har vi varit 7-8 poäng efter fjärdeplatsen så här långt in på säsongen och bara kunnat drömt om en topp 4 placering. I år har det hos mig i alla fall infunnit sig en extra nerv inför varje match. Nu är vi ju med i racet på riktigt!

Idag handlar det mycket om det Gerrard sa efter FA-cup förlusten mot Arsenal senast.

"People are talking about us being a top side and rightly so. We need to bounce back quickly - thats what top sides do after a setback." 

Ja nu gäller det verkligen att visa att vi kan studsa tillbaka och prestera direkt. Arsenal visade igår mot Sunderland (4-0) att de kunde studsa tillbaka direkt efter CL-debaclet i onsdags(0-2 mot B.M). City likaså mot Stoke (1-0). Chelsea spöade Everton med 1-0 så alla lag framför oss vann. I dag möter Tottenham Norwich borta och det skulle förvåna mig mycket om inte de piskar upp Kanariefåglarna rejält. Så vi behöver tre poäng idag för att inte tappa värdefull mark mot de övriga i toppen!

I början på veckan kändes det väldigt bra att möta Swansea idag. De gjorde en riktigt dålig match mot Everton i FA-cupen förra helgen och skulle möta Napoli i Europa League i torsdags. Stryk där med skulle ge slitna spelare med stukat självförtroende som skulle åka till Anfield, kändes perfekt. Men tydligen så gjorde Swansea en toppmatch mot Napoli och var klart närmast segern i det mållösa mötet på Liberty Stadium. Så här sa managern Monk efter matchen:
"I said to the players afterwards "wow" if they can do that against them, then they can do it again against anyone. It´s a great confidence boost for the players."

De kommer alltså med stärkt självförtroende till Anfield och går för seger. Så det gäller verkligen att vi är på hugget och fortsätter visa vår styrka framför The Kop.

Så här tror jag vår startelva kommer se ut.
             Mignolet
Johnson  Skrtel Agger Flanagan
              Gerrard
      Henderson Coutinho
Sterling   Sturridge    Suarez



lördag 22 februari 2014

Taktiken mot Swansea


I morgon är det äntligen dags för match igen. En hel vecka av abstinens är över. Vi möter Swansea hemma på Anfield. Allt inför matchen känns överflödigt att dra, LFC Fans.se har gjort en gedigen sådan den kan ni läsa här http://lfcfans.se/www/infor-liverpool-swansea/
Swansea kommer från en mycket imponerande insats mot Napoli hemma i Europa League i torsdags. De förde spelet och var klart närmast segern, trots att Napoli ställde upp med ett riktigt starkt lag. Hur ska vi då lägga upp taktiken för att slå Swansea? Jag har lagt en del tid på att kolla in alla mål Swansea gjort och släppt in under 2014. Statistiken säger en hel del om lagets styrkor och svagheter

Swanseas insläppta mål 2014

Inlägg(hörnor, inläggsfrisparkar inräknade): 8st
Kontring: 1st
Skott utanför straffområdet: 1st

Kommentar: Swansea har stora problem med positionsspelet och markeringsspelet på hörnor och inlägg. De förlorar många luftdueller och de som de vinner får de ofta inte bort ordentligt. Flera av målen kommer till på andra bollar som Swansea försvarare nickat in i mitten av straffområdet.

Swanseas gjorda mål 2014

Inlägg: 9st (Bony 5, Flores 2, De Guzman 1, Dyer 1)
Kontring: 3st (Routledge 2, Bony 1)
Skott utanför straffområdet: 2st (Bony,Shelvey)



Första tre målen i den här matchen mot City hemma är bra exempel på hur både insläppta och gjorda mål vanligtvis går till.


Swansea liknar Liverpool i mångt och mycket. De är ett passningsorienterat lag som vill föra spelet och ha ett stort bollinnehav. De är också som statistiken visar bra på offensiva fasta situationer. Det området är ju LFC starkast i ligan på. Precis som LFC har de också stora problem på samma område i defensiven.  I LFC är det mittbackarna som är de målfarligaste på fasta inläggssituationer, i Swansea är forwarden Wilfried Bony väldigt stark i boxen. Han är både stor och stark och relativt snabb. Det innebär att de inte bara på fasta situationer kan mata inlägg, utan de försöker hela tiden nå in med både höga och låga inlägg till Ivorianen. Bony har gjort 7 mål efter nyår och är lagets klart farligaste spelare. Andra spelare att se upp med är Chico Flores och Routledge. Chico är farlig på hörnor och fasta inläggssituationer, han är en stark huvudspelare. Routledge är en snabb ytterforward/ytter som har bra timing i sina djupledslöpningar. 
En av de stora nycklarna till ett bra resultat i morgon är för LFC att hålla koll på Bony. Skrtel är en bra markeringsspelare, så honom är jag inte direkt orolig för. Troligtis väljer Rodgers Agger bredvid Skrtel i mittförsvaret i morgon. Å ni som följt den här bloggen vet att jag gång på gång visat på Aggers markeringsmisstag. Hoppas han kan motbevisa mig och alla andra i morgon med en felfri insats i defensiven.
Ytterbackarna måste också hålla koll på Routledge och Dyer som kommer gå på djupet in bakom dem. Långsamma Flanagan och Cissokho har även de fått en del bannor av mig, vi får hoppas att Swansea inte kan utnyttja den svagheten. Det är ju också möjligt att vi får se Glen Johnson i startelvan i morgon. Han är betydligt snabbare, men för den skull inte mycket bättre i defensiven... 

Framåt så hoppas jag vi använder oss av kanterna, även om vi inte har någon forward som är stark i huvudspelet, Sturridge har t.ex. bara vunnit 13% av sina höjddueller i ligan så här långt. Jag tycker ändå att vi ska försöka komma runt på kanterna och försöka hitta in med bollar längs marken. Med bra löpningar på första stolpen, bortre och att vi fyller på med mittfältare snett inåt bakåt, kommer virriga Swansea försvaret garanterat att tappa markering. Sen tror jag också vi har bra möjlighet att göra minst ett mål på en fast situation. Gerrards otroligt vassa inläggsfrisparkar kommer Swansea få svårt att värja sig mot. 

Annars ser jag fram emot att se hur Rodgers agerar rent taktiskt i matchen. Kommer han att låta Swansea få föra spelet som de vill? Jag tror det, han och laget är så trygga i vårt otroliga omställningsspel att han säkert kommer låta dem få komma upp en bit i banan innan vi sätter in vår hårda press. Swansea har högst bollinnehav av alla lag i PL, men endast 25% av deras passningar sker på sista tredjedelen av planen. Så det känns inte så farligt att låta dem få ha ett stort bollinnehav.

Mitt tips för matchen blir: 3-1 
Agger, Suarez och Sterling målskyttar.


fredag 21 februari 2014

Spelartruppen position för position del 2: Mittfältet

Förra veckan gick jag igenom målvakterna och försvarsspelarna i vår trupp. Med lite tankar om vart vi framförallt behöver förstärka laget till nästa säsong.http://liverpoolfcblogg.blogspot.se/2014/02/spelartruppen-position-for-position.html

I dag tänkte jag gå igenom mittfältet.

Defensiv mittfältare: 

1) Steven Gerrard 2) Lucas Leiva 3) Connor Coady

Kommentar: Efter jul har Rodgers valt att flytta ner Steven Gerrard till den defensiva mittfältsrollen. Från att ha varit en offensiv mittfältare som ofta agerade strax bakom Torres har han alltså nu som 33 åring skolats om till ankare. Löpkapaciteten och farten är inte densamma som i unga år och det är nog ett klokt drag att flytta ner honom ett hack i banan. Gerrard har också på kort tid tagit till sig rollen allt bättre och hittat rätt i positionsspelet. Fördelen med S.G som ankare är att vi får en av ligans bästa uppselsfötter. Han kan med sin spelförståelse och passningssäkerhet både spela sig ur första pressen och när tillfälle ges, slå en längre boll på djupet. Jämfört med Lucas Leiva tappar vi dock lite i löpkapacitet och framförallt bollvinnande egenskap. Lucas är nog ligans allra bästa tacklingsspelare, med en otrolig timing i tacklingarna. Båda spelarna har dock på gamla dar tappat lite i snabbhet, så i snabba omställningar lever vi lite farligt. Connor Coady är en relativt ung kille som både kan spela defensiv mittfältare och mittback. Han har under säsongen varit utlånad till Sheffield United där han övertygat. Det känns dock som att han fortfarande har en bit kvar innan han är på den nivån att han kan utmana S.G och Lucas om en startplats. När Gerrard visat sig vara ett bra alternativ i ankarrollen tycker jag inte det här är den position vi i första hand behöver förstärka på. Optimalt vore om vi kunde hitta en riktigt bra tvåvägsmittfältare, som kan spela defensiv mittfältare om så behövdes. Gärna en snabb sådan. Vi har i och för sig Joe Allen också som ett lite snabbare alternativ att använda om det skulle behövas, men han är relativt ovan vid rollen.


Box-till-box mittfältare

1) Jordan Henderson, 2) Joe Allen, 3) Jordan Rossiter
Kommentar: Henderson har tagit stora steg i sin utveckling sista två säsongerna. Rodgers har använt Hendo i alla möjliga positioner. Han har spelat ytterforward, offensiv mittfältare, box-till-box mittfältare och även ytterback. Senaste månaderna har han dock fått spela i den roll där hans kvaliteter kommer allra bäst till plats, som tvåvägsmittfältare. Med sin löpstyrka och arbetskapacitet jobbar han från ena boxen till den andra till synes outtröttlig. Han har också visat att han har ett bra passningsspel. Gerrard måste lärt upp honom för han slår faktiskt fina crossbollar som påminner om Captain Fantastics. Det Hendo främst behöver utveckla är avsluten och närkampsspelet. Han är duktig på att komma in i press, men behöver fortfarande jobba bort lite försiktighet i närkamperna. Vi får hoppas att han likt Anders "Taco" Svensson bli lite "skitigare under naglarna" med åren. 
Joe Allen har jag tidigare beskrivit i ett långt inlägg http://liverpoolfcblogg.blogspot.se/2014/02/joe-wales-xavi-allen.html. Jag är fast övertygad om att vi har ett stort sparkapital i Allen. Han kommer bli en stor tillgång som tvåvägs mittfältare om han får vara skadefri en längre period. Men när det börjar strula med skador så har det ju en tendens att fortsätta.Vi får hoppas att vårt LFC:s skickliga fys-team kan bygga upp och hjälpa honom ur den onda cykeln av skador han varit inne i senaste åren.
Bakom de här två så känns det riktigt tunt, nu när Gerrard tagit ett kliv ner i banan. Rossiter är en ung lovande kille, men sannolikt inte mogen för A-lagsspel på ett par år. Killar som Teixeira, Coady och Alberto kan också spela på positionen men känns inte som något mer än nödlösninger för ett lag med Europaspels ambitioner. Det här är en position vi behöver förstärka på till nästa säsong. 

Offensiv mittfältare

1) Coutinho, 2) Alberto 3) Suso 4) Teixeira 5) Brannagan
Kommentar: Coutinho fick i brist på andra bra alternativ spela första halvan av säsongen som ytterforward. Med alla forwards tillgängliga har han dock i januari fått spela på sin bästa position som offensiv mittfältare. I den positionen har han återigen visat sin unika förmåga att hitta in med avgörande passningar till forwards. Han har också visat att han utvecklat både positionsspelet och närkampsspelet avsevärt. Coutinho känns alltmer som en framtida stjärna på mittfältet. Det finns dock några saker han fortfarande kan utveckla för att bli en komplett "nr 10". Statistiken visar att hans skott inte hittar rätt särskilt ofta. Han behöver också fortsatt utveckla sin fysik och bli lite jämnare i spelet för att bli en fullfjädrad stjärna i PL. När Coutinho inte spelat som 10:a så är det främst Henderson som Rodgers valt att placera där. Han har också gjort det bra, med bra framspelningar och ett hårt arbete, inte minst i press spelet när vi tappat boll. 
Moses, Alberto och Allen har också fått agera 10:a några matcher utan att övertyga fullt ut. Alberto har visat att han har spelförståelsen och passningarna för rollen men att han fortfarande behöver utveckla sitt närkampsspel för att vara ett fullgott alternativ. Moses och Allen känns mest som nödlösningar, det är inga naturliga 10:or enligt mig i alla fall.
Suso har imponerat under sin utlåning till Almeria i La Liga. Han har varit en av lagets bästa offensiva spelare och bland annat stått för 2 mål och 8 assists på 22 matcher i La Liga. Suso har länge setts som en supertalang och kanske är på väg att växa in i seniorkostymen på riktigt nu. Han har utan tvekan tekniken, spelförståelsen och passningsspelet för att vara ett hett alternativ som 10:a. Det som gjort att B.R valt att låna ut honom är med högsta sannolikhet hans lite klena fysik och närkamps spel. Tyvärr är väl inte La Liga den allra bästa ligan att förbättra de attributen, men efter en hel säsong i La Liga borde han fått tillräckligt med hårdhet för att komma tillbaka i höst och ta upp kampen på om en plats i startelvan. 
Teixeira har sakta under säsongen tagit för sig mer och mer i U21-laget. Han gjorde ett lovande inhopp i bortasegern mot Fulham och kan även han vara något för framtiden. Jag tror dock Teixeira kommer bli utlånad nästa säsong för att få upp lite "seniorhårdhet" i t.ex. ett mittenlag i Championship. Brannagan är också en kille för framtiden.
Oavsett om Suso kommer tillbaka och imponerar, så skulle jag vilja att vi satsar på att få in en målfarligare offensiv mittfältare. Vi jagade Mikhitarayan förra sommaren och en spelare med hans kvaliteter vore såklart väldigt intressant.

Summa sumarum: En snabb central mittfältare som både kan spela box-till-box och defensiv mittfältare vore önskvärt. Samt en målfarlig offensiv mittfältare av klass. 






torsdag 20 februari 2014

Varför är LFC sämre på bortaplan?

Igår presenterade jag en massa statistik från den här säsongen. En av de saker som statistiken tydligt visar är att LFC är betydligt bättre på hemmaplan. Vi är ligans näst bästa hemmalag men bara sjätte bästa bortalag. Hur kommer det här sig?
En del av förklaringen kan ju vara så enkel att vi redan mött 7 av de 10 bäst placerade lagen borta. Medan vi har kvar 5 topp 10 lag att möta hemma. Risken är ju överhängande att Manchester City, Chelsea och ligans bästa bortalag Tottenham drar ner vår fina hemmastatistik en del. Jag vill dock påstå att det är långt ifrån hela förklaringen.
0,92 försvarsmisstag i snitt på hemmaplan, mot 1,46 på bortaplan. Är en väldigt stor skillnad, man kan här inte se nån skillnad i att vi gör fler misstag mot topplagen borta. Vi släpper in 0,69 mål per match hemma mot 1,77 mål på bortaplan. Kollar man närmare på vilka lag vi släppt in två eller fler mål mot borta så är det Arsenal, Chelsea, Manchester City, Everton, Fulham, Stoke och Hull. Alltså inte bara mot topplagen.
Statistiken säger också att vi skapar färre chanser på bortaplan. 9,15 chanser per match är siffran på bortaplan, mot 16,54 på hemmaplan.

Vad kan det då finnas för mer förklaringar till den stora skillnaden hemma mot borta? För mig handlar det framförallt om dålig fokusering på uppgiften. Förlusterna mot Arsenal, City och Chelsea är inte mycket att säga om, men övriga poängtapp tycker jag alla handlar om dåligt fokus. Vi gör enkla misstag i markeringsspelet, förlorar mer närkamper och visar upp ett mycket sämre passningsspel. I matcherna mot Hull och West Bromwich så var vår passningsprocent till rätt adress i sista tredjedelen av planen mycket lägre än vanligt. Mot Hull 65% till rätt adress och mot WBA 56%, att jämföra med vårt snitt på 72% borta totalt sett. När man tappar boll så ofta i anfallsspelet så bjuder man motståndarna på fler kontringslägen och gör även att vi såklart kommer till färre chanser framåt också.
Om det handlar om dåligt fokus måste man ju ställa sig frågan vad det beror på? Det är svårt att svara på den frågan utan att följa lagets hela uppladdning och vara med i omklädningsrummet innan match. Jag tror dock att det dels handlar om en avsaknad av vinnarkultur i laget. Vi har inte varit ett lag som vunnit match efter match på väldigt många år. När vi gjort en eller två riktiga topp prestationer är det som att självförtroendet blir för stort och att vi då tappar fokus. I stora lag med stora framgångar är det mer en känsla av att vinna och spela bra är standard, det är inget man får hybris av. Rodgers strör ofta superlativ över spelarna och det gäller ju först och främst att få spelarna att känna att de är så bra att vi kan slå alla lag. Det handlar nu bara mer om att alla ska
Det finns flera spelare som jag tycker är bra exempel på detta. I takt med framgångarna Raheem Sterling och Daniel Sturridge haft, så har man kunnat se hur självförtroendet växt så mycket att de börjar tappa lite i fokus och respekt för motståndet. Sterling dribblar allt mer och släpper inte bollen i rätt lägen. Sturridge såg faktiskt lite nonchalant ut i avslutningslägen och i bollbehandlingen mot Arsenal senast. Han brände tre frilägen där jag tyckte han gjorde det lite för svårt för sig. Något man ofta gör när man börjar bli för självsäker.
Daniel Agger kan vara helt dominant på planen, med fantastiska brytningar, säkert huvudspel och väldigt bra passningsspel. Men alltför ofta tappar han koncentrationen någon gång under en match och tappar markering på sin kille i en omställning eller på en fast situation. Vilket kostat oss många baklängesmål och poäng. Kolo Touré har gjort ett par misstag på slutet som också får räknas in på kontot slarv och ofokusering.

Jag har tidigare också nämnt att jag skulle önska mer av Gerrard i de här lägena. Han har ju blivit känd som de stora matchernas man, o kanske ligger det något i det att han inte hittar 100% motivation och tändning i bortamatcher mot t.ex. Hull. Gerrard är ju vår kapten som leder laget och han sätter såklart en stor prägel på hela lagets insats med sin egen inställning. Jag tycker det känns lite illavarslande att tre av våra största ledargestalter(SG, DA, KT) i laget enligt min mening brister på en av de delar där de verkligen ska gå i bräschen.

En annan förklaring till vår dåliga bortastatistik kan vara våra tunna trupp. Vår startelva är jämfört med alla lag i Premier League väldigt stark. Med alla skadefria så finns det även alternativ i både backlinje( i alla fall mittbackar) och på mittfältet som håller en relativt hög nivå. Framåt har vi dock en väldigt tunn trupp. Just nu har vi inga skador på våra offensiva spelare, ändå tycks inte B.R se sig ha några alternativ som kan komma in och göra skillnad. Han har de senaste två matcherna i jakt på seger/kvittering endast gjort ett offensivt byte. Det var Teixeira som fick hoppa in som debutant mot Fulham borta.
Jag ser det som en stor brist att inte ha fler offensiva förstärkningar på bänken.
Moses, Aspas, Ibe, Teixeira och Alberto är de fem spelare som står närmast startelvan på de offensiva positionerna. Jämför det med övriga topplags bänk så ser vi en enorm skillnad.
Chelsea: Torres, Oscar, Salah, Schurrle satt på bänken i förra matchen...
Man City: Jovetic, Dzeko, Nasri satt på bänken senast mot Barca. Aguero skadad.
Arsenal: Giroud, Podolski, Gnabry på bänken mot Bayern. Bendtner och Walcott skadade
Tottenham: Soldado, Eriksen, Chadli och Townsend på bänken senast.

Det som också oroar mig lite, är att ingen av de offensiva spelarna fått mycket till matchträning efter jul. Skulle nån av våra forwards gå sönder, så kommer ju ersättarna troligen behöva flera matcher innan de hittar formen. Man kan ju inte begära att de går in i toppform efter så lång tid i källaren...
Tänker man långsiktigt så bygger vi ju inte upp bredd för Europaspel nästa år heller. Om vi skulle nå CL:spel nästa år så innebär ju det fler matcher av tuffaste motstånd som kommer slita mer på startelvan, vi kommer helt klart då att behöva en bred trupp av kvalitetsspelare. Ingen av de offensiva spelarna i truppen utanför startelvan har ju utvecklats eller kommit närmare en startplats i år. Det är de utlånade spelarna som möjligtvis kommit närmare startelvan. Suso och Borini har gjort det bra i sina respektive klubbar och även Assaidi har höjt sig en del. Suso är väl den som jag ser skulle kunna vara en förstärkning nästa år. Övriga tycker jag inte är redo för ett CL lag. Vi kommer således nog behöva förstärka rejält på de offensiva platserna om vi ska ha ett slagkraftigt lag som orkar med både liga och CL spel.





onsdag 19 februari 2014

Lite statistik

Abstinensen efter match börjar bli påtaglig, i ett försök att få tiden att gå har jag sammanställt lite statistik från säsongen så här långt.

Målvakterna i PL:



Simon Mignolet har gjort en mycket bra första säsong i LFC, han rankas tvåa i ligan enligt Premier Leagues officiella hemsidas sammanställning. De använder ett index som baseras på bl.a insläppta mål per skott mot sig. Man kan se att Mignolet är bäst i ligan på hemmaplan, men klart sämre på bortaplan. Vilket såklart hänger ihop med lagets statistik hemma vs borta. Mer om det senare...

Skytteligor

När det gäller skytteliga statistiken ligger vi väldigt bra till:
På listan över försvarsspelarnas målfarlighet så ligger Martin Skrtel tvåa. Vem hade tippat det före säsongen?

Försvarare


Mittfältare


Gerrard har gjort flest mål per match av alla mittfältare i ligan. 5 av de 7 han gjort är dock straffmål.

Totala Skytteligan i PL


Liverpool har alltså både ettan och tvåan i skytteligan. Tillsammans har Suarez och Sturridge
gjort fler mål än vad hela Tottenham, Everton och 13 lag till i ligan orkat med. Trots att båda killarna har varit skadade/avstängda ett gäng matcher var. Minst sagt imponerande!

Assistligan



Steven Gerrard i topp och Luis Suarez trea. Vi dominerar alltså även den här listan. Suarez 23 mål och 9 assists är ett fantastiskt facit med 12 matcher kvar att spela. Här kan också läggas till de 2 straffar som Suarez fixat under säsongen.

Nyckelpassningar


Här har vi tre spelare med på listan. Hazard leder, men Suarez är inte långt efter. Vi har alltså flera spelare som är bra på att slå den avgörande passningen. Coutinho är strax utanför topplistan med 37 st nyckelpassningar.


Hemmastatistik



Bortastatistik

Statistiken visar tydligt att vi är ett mycket bättre hemmalag än bortalag så här långt in på säsongen. Vi har dock mött alla topp tre lagen borta så här långt, medan vi har kvar både Chelsea och City hemma. Vi ska också möta Tottenham hemma som hittills varit det klart bästa bortalaget i serien.


Vårt försvarsspel

Det är tydlig skillnad på statistiken hemma mot bortaplan. Det räcker ju med att bara se siffran på antal mål vi släpper in i snitt på bortaplan 1,77, så förstår man att vi har problem med försvarsspelet på bortaplan. Vi gör också väldigt mycket mer misstag i defensiven på bortaplan, vilket såklart bidrar till de många insläppta målen.



Här är lite mer fakta kring Liverpool

Liverpool 
...gör mål borta i 92% av sina matcher
...gör första målet i 74% av sina matcher.
...s brasse Coutinho är en av de skottvilligaste i ligan. Bara Suarez(5,9) och Aguero(4,1) tar mer skott per match än Philippe Coutinho (3,9) den här säsongen. Coutinho har dock bara gjort tre mål på 59 skott.
...ligger på delad tredje plats i fairplay ligan. 37 gula kort och noll röda har det blivit så här långt.
...skapar i snitt 16,54 chanser per match på hemmaplan
...skapar 9,15 chanser per match i snitt på bortaplan
...snittsiffran på antal mål vi gör hemma per match är 2,92.
....snittar 2,15 mål per match borta.
...har gjort flest mål på fasta situationer i ligan 22st.




I morgon kommer en mer djuplodande analys på försvarspelet borta/hemma.




tisdag 18 februari 2014

Så slutar Premier League -enligt min spåkula

Nu är det 12 omgångar kvar av Premier League.

Så här ser tabelltoppen ut just nu:

Jag har sammanställt alla topp 7 lagens  kvarvarande matcher och även provat mig på att tippa utgången av dem. Sånt är ju såklart alltid vanskligt, men jag hoppas det åtminstone kan ge en fingervisning om hur sluttabellen kommer att se ut i vår. 

Chelsea har kvar följande matcher med mitt tips:

Fulham (b)                     3p
Tottenham (h)                3p
Aston Villa (b)               1p
Arsenal (h)                     3p
Crystal Palace (b)           3p
Stoke (h)                         3p
Swansea (b)                    1p
Sunderland (h)                3p
Liverpool (b)                  1p
Norwich (h)                    3p
Cardiff (b)                       3p

Summa: 27poäng + 57 = 84 poäng
Kommentar: Chelsea har det på papperet lättaste spelschemat av alla topplag. De har bara tre topplag kvar att möta och två av dem är hemma matcher mot Tottenham och Arsenal där de har ett mentalt övertag från tidigare års möten.  I förra veckan åkte de ur FA-cupen mot Manchester City, så nu har de bara CL och ligan kvar att fokusera på. I mitten på mars har de det ganska tätt mellan matcherna. Men de har en väldigt bred trupp, så det bör inte påverka deras prestationer lika mycket som t.ex. Arsenals som också har det körigt i mars. Chelsea är min knappa favorit till Ligatiteln i år.

Arsenal

Sunderland (h)       3p
Stoke (b)                1p
Swansea (h)           3p
Tottenham (b)        1p
Chelsea (b)             0p
Manchester C (h)   1p  
Everton (b)             1p
West Ham (h)         3p  
Hull (b)                   1p
Newcastle (h)          3p              
West Bromwich (h) 3p
Norwich (b)             3p

Summa: 24p + 56 =  80p
Kommentar: Arsenal har fyra topplag kvar att möta. De fyra topplagen kommer på rad i Arsenals väldigt hektiska spelschema med början i mars. De ska först möta Everton i FA-cupen och Bayern Munchen i CL och sedan ta sig an Tottenham, Chelsea och Manchester City i mars. I början av april väntar sen Everton borta. En period som mycket kommer avgöra Arsenals slutplacering i tabellen. Jag har tippat tre poäng på de här fyra toppmatcherna, mycket med tanke på att de inte har den bredaste truppen och redan är ganska hårt skadedrabbade.  Men kan de hitta en ny formtopp den här perioden kan det bli många fler poäng och då kan ligatiteln mycket väl hamna hos Arsenal. Vilket skulle vara deras första titel överhuvudtaget på 8 år.

Manchester City


Stoke (h)                   3p
Aston Villa (h)          3p
Hull (b)                     3p
Fulham (h)                3p
Manchester U (b)      1p
Arsenal (b)                1p
Southampton (h)       3p
Liverpool (b)             1p
West Bromwich (h)   3p
Crystal Palace (b)      1p 
Everton (b)                1p
West Ham (h)            3p
Sunderland (h) framskjuten match 3p
Summa: 29p + 54 = 83p
Kommentar: Manchester City har också fyra topplag kvar att möta i ligan. Alla fyra är bortamatcher där de svajat en del i år. Jag har tippat kryss i alla fyra matcherna. City har nog ligans bästa trupp. Det vimlar av stjärnor. De kan mycket väl plocka dubbelt så många poäng på de här toppmatcherna om de hittar formen och konceptet även borta. I övriga matcher har jag kalkylerat med City seger utom mot Crystal Palace borta.  Jag räknar med att de går på minst en mina i vår. De är kvar i både Liga cupen, FA-cupen och CL. Även med en så bred trupp som City besitter är det svårt att hålla fullt fokus i alla matcher. Mitt tips är i alla fall att de får nöja sig med silverplaketterna i år.


Tottenham

Norwich (b)              3p
Cardiff (h)                 3p
Chelsea (b)                0p
Arsenal (h)                1p
Southampton (h)       3p
Liverpool (b)             0p
Sunderland (h)          3p
West Bromwich (b)   1p
Fulham (h)                3p
Stoke (b)                   3p
West Ham (b)           3p
Aston Villa (h)          3p
Summa: 26p + 50 = 76p       
Kommentar: Tottenham har tre topplag kvar att möta i vår. Två är bortamatcher mot Chelsea och Liverpool som jag tror de kammar noll i. Spelmässigt har inte Tottenham övertygat i år, de har flera gånger lyckats krångla till sig poängen ändå. Min känsla är att de inte kommer att nå hela vägen fram till en topp fyra plats, om inte Tim Sherwood kan förbättra spelet avsevärt.  Borta matchen mot LFC blir nog väldigt avgörande för utgången av toppfyra striden.


Everton

Chelsea (b)              0p
West Ham (h)          3p
Newcastle (b)          3p
Cardiff (h)               3p
Swansea (h)            1p
Fulham (b)              3p
Arsenal (h)              1p
Sunderland (b)        1p
Manchester U (h)    1p
Southampton (b)     1p
Manchester C (h)    1p
Hull (b)                   3p
Crystal Palace (h) (framskjuten match) 3p
Summa: 24p + 45 = 69p   
Kommentar: Everton har fyra toppkonkurrenter kvar att möta, tre av dem hemma. Tittar man på historiken så har tyvärr inte hemmaplan hjälpt Everton mot topplagen, de har fasligt svårt att få med sig trepoängare från de matcherna. Ska de nå högre än sjätteplats, måste nog ett trendbrott på den fronten ske i vår.


Manchester United


Crystal Palace (b)        3p
west Bromwich (b)      1p
Liverpool (h)                 1p
West Ham (b)               3p
Manchester City (h)     1p
Aston Villa (h)               3p
Newcastle ( b)               3p
Hull ( h)                          3p
Everton (b)                    1p
Norwich (h)                   3p
Sunderland (h)              3p
Southampton (b)          1p

Summa: 26p+42:68p
Kommentar: Manchester United behöver vinna alla sina kvarvarande matcher för att nå en toppfyra placering i år. Även om det är samma lag som ifjol vann ligan stort, känns det dock orimligt att det ska ske. De har visserligen ett ganska lätt kvarvarande spelschema, enda topplaget  de har kvar att möta på bortaplan är Everton. Men med det försvarsspelet de visat upp i år, vinner man inte tolv raka matcher.


Liverpool:

Swansea (h)             3p
Southampton (b)      1p
Sunderland (h)         3p
Manchester U (b)     1p
Cardiff (b)                1p
Tottenham (h)          3p
West Ham (b)          1p
Manchester C (h)     1p
Norwich (b)             3p
Chelsea (h)               1p
Crystal Palace (b)     3p
Newcastle (h)           3p

Summa: 24p +53 = 77 poäng
Kommentar: Vi har fyra topplag kvar att möta, tre av dem på Anfield. Hemma har vi varit väldigt starka i år. Vi har dock kvar Tottenham, Man C och Chelsea hemma och det är inga matcher man promenerar hem några 3 poängare i utan problem. Borta har vi bara Manchester United och Southampton kvar av topp 10 lagen. Vågar dock inte hoppas på mer en två kryss där, då det är lag vi haft problem med förut. Jag har även satt 1p borta mot både Cardiff och West Ham, vårt bortafacit är inte så bra och vi kommer nog gå på ett par minor till innan säsongen är över. West Ham kan spela riktigt grisigt om de är på det humöret och det skulle passa oss riktigt illa ifall de gör det.  Vill vi ha med ligatiteln att göra, så behöver vi sex-sju poäng till enligt mina kalkyler. Vi behöver då vinna tre-fyra matcher till av de sex jag kalkylerat med poängtapp i.  Slår vi Chelsea så tappar de också en poäng och då skulle det kunna räcka med tre segrar till. Jag ser det dock som högst osannolikt att vi på de kvarvarande 12 matcherna ska vinna 9-10st av dem.  Vi har helt enkelt inte visat den stabiliteten på många herrans år. Visst med maxflyt så tappar våra tre toppkonkurrenter ett par onödiga poäng mer än jag beräknat, men att alla tre skulle underprestera känns faktiskt osannolikt. Så drömmen om en ligatitel får nog även fortsättningsvis vara en dröm... Däremot så är det realistiskt att tro på en toppfyra placering. Trots att jag "bara" räknat med 6 segrar och 6 oavgjorda så skulle det räcka till en fjärdeplats. 24 av 36 poäng borde vi väl kunna skrapa ihop, i alla fall om vi får ha Suarez och Sturridge friska och hela på topp under våren.


Hur ser du på mina kalkyler? Är jag ute och cyklar som vanligt?
Vilka tror du tar platserna 1-4 i år? Kommentera gärna (klicka på pennan, nedan)

måndag 17 februari 2014

Mer från matchen igår.

Tänkte med lite distans till matchen ge lite mer tankar om den.

Brad Jones

Måste säga att Brad Jones imponerade på mig igår. Han spelade bra med fötterna och gjorde ett par riktigt fina ingripanden. Framförallt gillar jag hans pondus i luftrummet. Han visar beslutsamhet och boxar bort bollar Mignolet aldrig skulle vågat sig ut på. Där har Mignolet helt klart en del att lära sig av.  Känns skönt att vi har en backup som kan leverera även i tuffa matcher. 

Joe Allen

Comebacken i startelvan blev ingen succé för Allen. Det märktes att han saknar matchtempo. Flera gånger så var saknaden av den där kicken i steget, som gör att man hinner in i press, påtaglig. Jag är dock inte orolig för Allen, får han ett par matcher till innanför västen så kommer formen. Jag hoppas dock inte B.R fortsätter matcha honom i den offensiva mittfältsrollen som han gjorde i jakten på kvittering i andra halvlek. Där kommer han inte alls till sin rätt. Hendo är ett klart bättre alternativ på den positionen. Allen trivs som jag nämnt tidigare bäst som box-till-box mittfältare med en defensiv mittfältare bredvid sig.

Osäker backlinje

Andra saker som jag tar med mig från matchen är hur osäker vår backlinje känns.
Ytterbackarna är både långsamma och odugliga offensivt. Cissokho är bra en mot en och i positionsspelet, men när motståndarna kommer med fart på hans kant så hänger han inte alls med. Tyvärr såg det lika illa ut på andra kanten, där Flanagan flera gånger hamnade på efterkälken. 2-0 målet var också ett exempel på dåligt markeringsspel, han blev alldeles för bolltittande och glömde bort Podolski.
Aggers comeback såg riktigt bra ut till en början. Han spelade klokt och visade fin tajming i flera situationer. Tyvärr blev inte comebacken perfekt, vid ställningen 1-0 så släpper han förbi sig Chamberlain alldeles för billigt något, som i slutändan visar sig kosta oss matchen. Jag har varit inne på det förut, att han alltför ofta tappar markering eller göra andra stora misstag i defensiven.  Man måste kunna begära mer av en stjärna som Agger. Han har en riktigt saftig lön och är vår vice kapten. Det är han som ska leda backlinjen och täcka upp för de andra, inte orsaka baklängesmål i parti och minut. För min del har Agger mycket att bevisa i vår om han inte ska skeppas i väg i sommar. Tycker redan Sakho har visat mer stabilitet i defensiven och varit väldigt bra i markeringsspelet som varit Aggers stora svaghet.
Den enda i backlinjen som känns relativt stabil är Skrtel. Han ligger väldigt bra i positionsspelet, gör få misstag. Hans stora brist är tekniken, han är väldigt enfotad och det ställer till det ibland. Försvarsspelet är det som B.R och company måste få ordning på om vi ska nå en topp placering i år. 

SAS mållösa 

För första gången på väldigt länge gick SAS mållösa från en match. Suarez ordnade visserligen straffen som Gerrard förvaltade så säkert, men förutom det så brände de faktiskt väldigt många chanser. De som tidigare skämt bort oss med sina kliniska avslut, visade nu en mycket mänskligare sida. Sturridge brände tre topplägen där han var mer eller mindre fri med målvakten. Suarez hade ett toppläge och några skapliga chanser till som han inte lyckades förvalta. Suarez har inte gjort mål på fyra matcher nu. För Sturridges del var det första matchen sedan comebacken som han inte gjorde mål, innan Arsenal matchen hade han gjort mål i sju raka matcher. Vi får verkligen hoppas att de att de kan hitta tillbaka på vinnarspåret redan nästa helg. Utan dem är det ont om målskyttar i laget.

Raheem Sterling

En sak jag gladdes lite extra åt mitt i all bedrövelse var Raheem Sterlings defensiv. Vilken defensiv utveckling den här killen genomgått på bara ett år. Förra året uppträdde han som en liten vilsen valp på planen. I närkamperna vägde han väldigt lätt och blev ofta bara bortflyttad i närkamperna. I år känns han väldigt stabil i positionsspelet och stenhård i kroppen. I går fick han sista 30 minuterna spela offensiv ytterback. Flera gånger lämnades han väldigt ensam på sin kant i defensiven. Något han klarade av med bravur. En smått otrolig utveckling. I nuläget är det bara två saker jag saknar innan jag skulle kategorisera honom som en världsspelare. Han behöver förbättra sitt skott och kyla i avslutslägen. Sen har han fortfarande en tendens att dribbla lite för mycket. Med självförtroendet på topp är det lätt som ung spelare att vilja ta sig an hela världen så att säga. Laget skulle dock få mer fart och flyt i spelet om han släppte bollen lite tidigare. Något för ofta gör han en dribbling för mycket vilket gör att vi tappar lite fart i anfallen eller helt enkelt tappar bollen. Men har han kunnat lära sig så mycket i defensiven på ett år, finns alla chanser att han lär sig även detta de närmaste åren. Ska bli mycket spännande att följa Sterlings fortsatta utveckling.


På söndag väntar Swansea hemma på Anfield. 
Steven Gerrard till Liverpool Echo om vad som gäller mot Swansea på Söndag.
"People aret talking about us being a top side and rightly so. We need to bounce back quickly - thats what top sides do after a setback." 

Swansea kommer med stukat självförtroende, efter en väldigt svag insats mot Everton där de torskade med 3-1 borta.  På torsdag har de också en tuff bortamatch mot Napoli i Europa League. Så vi bör ha alla chanser att fixa 3poäng.



Håller ni med? Tyck gärna till! Klicka på pennan nedan för att lämna en kommentar.

söndag 16 februari 2014

Analys Arsenal-Liverpool 2-1

Ja ha, då var det tack och hej, leverpastej till FA-cupen. Efter en väldigt händelsrik match står Arsenal som segrare med 2-1. Så här i efterhand kan man alltid argumentera för att vi skulle ha haft en straff till då Suarez blev nermejad av Chamberlain. Men man kan också i ärlighetens namn fråga sig om en inte redan varnad Gerrard skulle ha blivit utvisad efter sin grova kapning på den samme. Jag tänkte ta upp några andra matchavgörande situationer och taktiska val.

Aggers och Flanagans falerande vid 2-0 målet


46:42 på matchuret. Efter att Cissokho gått upp i en luftduell på Fabianskis utspark, får Arsenal kontroll på andra bollen. Chamberlain spelar bollen snett bakåt till Özil på ett tillslag och sätter fart längs kanten. Som man tydligt ser på bilden så hänger Agger på Chamberlain och ligger metern före.

46:43 på matchuret. 
Özil slår en väl avvägd boll på djupet i ytan mellan Agger och Skrtel.
Agger är fortfarande före Chamberlain men inte med så mycket som sekunden innan. 

46:44 på matchuret
Agger är nu sekunden senare en hel meter efter Chamberlain. Hm är han så mycket långsammare är ju första tanken, nej inte riktigt. Av någon anledning vevar han till med armarna, kanske i ett försök att få tag i Chamberlain, han tappar i alla fall farten på nåt mystiskt sätt.
46:45 på matchuret
Metern har nu växt till två meter. Chamberlain har fått kontroll på bollen. I mitten ser han Podolski som går in i ytan mellan Skrtel och Flanagan. Flanagan är helt fokuserad på bollen och följer inte med.

46:46 på matchuret
Chamberlain slår bollen snett inåt bakåt till Podolski. Agger hinner inte täcka inspelet och Flanagan har  precis upptäckt Podolski och ännu inte startat löpningen för att stoppa honom.

46:47 på matchuret
Podolski kan ostört avsluta anfallet, då Flanagan inte hinner in i situationen.


46:48 på matchuret
Podolskis avslut sitter stensäkert i vänstra hörnet.

Den här situationen visar tydligt två stora försvarsmisstag, något vi sett alldeles för många av på slutet för att man ska vara helt nöjd. Vi kan inte göra sådana här tabbar i match efter match, inte ens våra vassa anfallare kan prestera tre mål per match, vilket krävts alltför ofta.

Jakten på kvittering som kom av sig

En annan mycket avgörande händelse för matchutgången var B.R:s taktiska motdrag i jakten på kvittering. Med knappa halvtimmen kvar gör Rodgers LFC:s enda byte. Han väljer då att plocka ut Cissokho och sätta in Henderson. Min första tanke efter bytet var att nu väljer Rodgers att spela en 3-4-1-2 uppställning:
            Skrtel, Agger, Flanagan
  Sterling, Henderson, Gerrard, Coutinho
                          Allen
                 Suarez, Sturridge

Men ju längre matchen gick började jag tveka... Coutinho spelade verkligen inte fullback/vänsterytter. Möjligt att han drog sig lite ut till vänster, men han agerade främst som en offensiv innermittfältare. Det såg faktiskt ut så här:
Sterling och Flanagan ligger i offensiva ytterbacksroller. Framför backlinjen har vi fyra innermittfältare. Gerrard tar det stora defensiva ansvaret, Henderson, Allen och Coutinho ligger framför. På bilden syns inte forwards men de jobbar som två centrala anfallare.

Jag blir inte klok på om det är B.R:s avsikt att överbelasta centralt eller om det är tänkt att Coutinho ska spela på kanten, men att han drar sig inåt ändå. Förutom första minuterna efter bytet, då vi skapar ett par riktigt farliga lägen(Sturridges friläge bland annat) så är det i alla fall väldigt tydligt att vårt spel kommer av sig. Vi kör fast i mitten. Arsenal faller hem med sina tre innermittfältare och bildar en mur framför backlinjen som vi inte kommer igenom(se bilden). 
Arsenal låser upp oss helt sista 20 minuterna, antingen måste B.R korrigera Coutinhos position, eller göra nån annan förändring. Men inget händer.

Varför bara ett byte?

Jag har tidigare hyllat B.R och company för deras taktiska val och byten, men i dag är jag rent ut sagt besviken. För mig är det en gåta varför vi inte gör fler än ett byte. Jag inser att vi inte har några ess på bänken att sätta in, men vi skulle ju åtminstone kunna byta ut Flanagan på vänsterkanten. Sista 20 minuterna agerar han väldigt högt upp på sin kant, men kommer ingenstans. Moses eller Teixeira skulle absolut kunna bidra med mycket mer i offensiven på kanten. Visst de är inga ytterbackar, men va fan när vi ligger under måste vi ju satsa framåt.
Det andra bytet jag skulle gjort om jag vore manager, vore att byta ut Allen. Dels mattades han allt eftersom och dessutom så såg han helt vilsen ut i sin offensiva roll. Där skulle t.ex. Teixeira som är van vid rollen kunnat komma in med friska ben och gjort lite skillnad.
Det måste vara tungt för våra avbytare att åka på bortamatch, sitta 93 minuter på bänken utan att få hoppa in, när vi ligger under och spelet låst sig. Moses och Aspas (som ändå får ses som våra främsta offensiva avbytare) självförtroende måste ju få sig en rejäl törn när de blir kvar på bänken hela matchen, trots att vi ligger under och spelet låst sig.

Ja ja nu får det vara färdigältat. Det positiva är att vi nu kan fokusera 100% på ligan och det är ju det som är viktigast i år. Arsenal får nu också trycka in en match till i sitt redan digra matchschema och det kan ju också gynna oss i jakten på en CL plats.